Maraton

Detaljen bakom nya supertiderna

”Förstår att det blir debatt”

av

Maratonrekord slås på löpande band.

Gemensam nämnare bakom de nya supertiderna: Nikes omtalade skomodell.

– Jag förstår att det blir debatt, säger experten A Lennart Julin.

Eliud Kipchoge blev den första människan i historien att springa ett maraton under två timmar. I ett uppmärksammat PR-jippo lyckades han – med hjälp av 41 harar och perfekta förhållanden – gå i mål på tiden 1.59.40.

– Jag vill tacka farthållarna, tillsammans gjorde vi det möjligt, sa Kipchoge efteråt.

24 timmar senare kom nästa rekord.

Kenyanskan Brigid Kosgei sprang ”Chicago Marathon” på tiden 2.14.03 vilket innebar att hon slog det 16 år gamla världsrekordet.

– Jag förväntade mig inte att springa så här fort, sa hon efter sin historiska bedrift.

I samma maraton blev den amerikanska duon Jake Riley och Jerrell Mock bäst på herrsidan, och efteråt kom Riley med ett uppmärksammat uttalande.

– Det kändes som att springa på en trampolin, sa han.

Alla använder Nike

Gemensam nämnare för de fyra ovan nämnda löparna är att samtliga använder ”Nike Vaporfly”. En toppmodern skomodell som enligt Nike själva kan kapa en maratonlöpares tid med upp till fyra procent. Men också en skomodell som i flera års tid varit ifrågasatt och likställts med simningens så kallade ”hajdräkter”.

– Jag förstår att det blir debatt, säger experten A Lennart Julin till Sportbladet.

Vissa likställer användandet av Nike-skorna med fusk. Håller du med?

– Nej, det gör jag inte. Visst, det finns regler som säger att man inte får ha någon form av ”fjäderfunktion” i skorna och man kan naturligtvis diskutera vad det här inlägget i Nike-skon har för effekt. Men jag tror ändå att det viktigaste är vad du har i skorna, det vill säga människan som springer, säger Julin.

Foto: Thomas Lovelock / TT NYHETSBYRÅN

”Väldigt skeptisk”

Han anser att debatten om Nike-skon är överdramatiserad och tycker att det hela snarare kan klassas som ett PR-trick.

– Jag tillhör de som generellt sett är väldigt skeptisk till vad tillverkare som säljer nya produkter påstår att deras produkter har för effekt. Jag minns att inför VM i Japan 1991 hade vi en amerikansk sprinter (Leroy Burrell) som satte världsrekord på 100 meter. Han hade då sprungit i en nyframtagen japansk spiksko. Efter världsrekordet kallades det till presskonferens; hela den samlade presskåren var där för att få träffa den historiska löparen, men i stället möttes man av en lång föreläsning om den här nya skon. De sa att de tagit fram en ny titanlegering, att spikarna blev tio procent lättare. Då gick glödde pennorna hos journalisterna, de tänkte ”tio procent?!”, i stället för att tänka efter hur mycket de där spikarna egentligen väger. Det visade sig att förändringen på spikarnas vikt var mindre än svetten i löparnas strumpor… Med andra ord; man hittar på saker för att sälja sin produkt. Det är ingen tillfällighet att det pratas om Nike-skon just nu, men jag tror inte det är skornas förtjänst att rekorden slås.

Löparna har helt enkelt blivit bättre?

– Ja, speciellt maratonlöpningen har utvecklats mycket eftersom det kommit in så mycket pengar och status. Nu för tiden är det många löpare som medvetet satsar på maraton. Förut var det mer något man gjorde när man hade blivit för dålig på att springa på bana. Man hade haft en lång arenakarriär och när man inte riktigt kunde hävda sig längre så gick man över till att springa maraton. Så ser det inte ut i dag, säger A Lennart Julin.

ARTIKELN HANDLAR OM