Mejla

Oisin Cantwell

Är Sveriges corona-lagar verkligen bättre än resten av världens?

Publicerad:
Uppdaterad:
Endast Aftonbladets utsända följde dagens debatt om regeringens förslag om en maktförskjutning från medieläktaren.
Foto: BJÖRN LINDAHL
Endast Aftonbladets utsända följde dagens debatt om regeringens förslag om en maktförskjutning från medieläktaren.

Svenskar är aldrig så chauvinistiska som då det kommer till lag och rättvisa.

Möjligen var det därför det journalistiska intresset var så svalt då riksdagen i dag debatterade regeringens kommande möjligheter att fatta beslut som kan få enorma mänskliga och ekonomiska konsekvenser.

– Lagändringar måste ske innanför grundlagens ramar, slog kristdemokraten Acko Ankarberg Johansson fast med myndig stämma och stort allvar.

– Vi är inte lika auktoritära som andra länder, berömde sig liberalen Lina Nordquist.

– Egentligen hade ännu mer långtgående åtgärder behövts, suckade sverigedemokraten Henrik Vinge.

 

Regeringens förslag till riksdagen om möjlighet till en tillfällig maktförskjutning inom ramen för smittskyddslagstiftningen är, försiktigt uttryckt, långtgående.

Rosenbad ska bland annat tillfälligt få bestämma om begränsningar för folksamlingar och nedstängningar av köpcentrum, barer, restauranger, kafeterior och sportanläggningar.

Transporter ska kunna begränsas och läkemedel omfördelas. En ny praxis etableras som någon gång i en framtid vi inte vet någonting om kan komma att utnyttjas av mer obehagliga ledare än dagens.

Tänk vilken uppmärksamhet det har varit i pressen de senaste månaderna då andra länder har mött coronan med avskaffade friheter och utökad politisk makt!

Foto: BJÖRN LINDAHL
Kristdemokraten Acko Ankarberg Johansson.

Denna torsdag i riksdagen bestod mediekårens sammanlagda representation av en kolumnist från Aftonbladet på kammarens pressläktare och en reporter från Sveriges Radio som intervjuade politiker med en mikrofon på en pinne hon bara lyckades veckla ut till hälften.

Debatten fortsatte i maklig fart. Moderaten Camilla Waltersson Grönvall var arg på regeringen, men lugnade ner sig. Miljöpartisten Pernilla Stålhammar uttryckte förhoppningar om att lagen aldrig ska användas.

Talman Kerstin Lundgren påminde med vänlig röst om att det är bra om ledamöterna är tydliga med vad de yrkar på.

Efter 48 minuter upplöstes showen i samförstånd och gemensamma ståndpunkter från vänster till höger.

 

Det är märkligt. Om en svensk medborgare häktas för knivvåld i Grekland eller döms för polismord i USA är det fel på rättvisan i dessa länder, trots att bevisningen i respektive fall hade lett till liknande bedömningar i Sverige.

Ett liknande fenomen gör sig påmint under pandemin.

Då Frankrike började hota människor som rörde sig utomhus med fängelse, Norges regering försökte göra sig av med parlamentet och Finland spärrade av Helsingfors blev de svenska rubrikerna stora.

När Sverige begränsar folksamlingar till 50 personer och därmed i praktiken avskaffar den mötesfrihet som är en förutsättning för demokrati är förståelsen betydligt större.

Nej, jag anser inte att regering och riksdag har gjort fel. Inskränkningarna är tillfälliga och såvitt jag kan bedöma motiverade.

Men medan andra länder är halvvägs till diktatur, gör vi rätt.

”Sverige är just nu unikt i sitt värdesättande av mötes- och rörelsefriheten i västvärlden”, som juridikprofessor Mårten Schultz uttryckte saken i Svenska Dagbladet härförleden.

 

I riksdagens ödsliga café satt några byggjobbare och bullrade. Kristdemokraternas presschef, den alltid like förbindlige Per Gudmundson, köpte kaffe.

Eftermiddagen släpade sig mödosamt mot klockan fyra, då den nya paragrafen skulle klubbas. I kammarens foajé satt en politisk sakkunnig med fötterna på bordet och pratade i mobilen.

Mer högtidlig än så var inte stämningen denna historiska torsdag.

 

Av:

Publicerad:

LÄS VIDARE