Mejla

Oisín Cantwell

Ingen minns att regeringen visst kan stänga Sverige

Publicerad:
Uppdaterad:

Inte ens Anders Tegnell vet vad lagen numera säger.

Kanske är det för mycket begärt att statsepidemiologen ska hänga med i alla juridiska labyrinter när inte ens områdets experter lyckas.

Men vi måste faktiskt försöka göra någonting åt den röra av tolkningar av grundlagar och undantag som råder. Om inte annat så för att regeringen inte ska kunna smita undan ansvar.

I den stundom sköna nya värld vi alla lever i uppdagades blottorna i den digitala pressträff som i dag ersatte Folkhälsomyndighetens trivsamma lägereld i stilfulla funkislokaler i Solna.

Mot förmodan lyckades jag ta mig in i någonting som heter Zoom och klockan 14 dök en frimärks-liten Tegnell upp i skärmens övre vänstra hörn.

Han var i vanlig ordning lika casualt klädd som en börsmäklare en fredag och bar headset. En furusoffa i bakgrunden skvallrade om arbete hemifrån.

Anders Tegnell hänvisade många frågor till regeringen.
Foto: ANDREAS BARDELL
Anders Tegnell hänvisade många frågor till regeringen.


Siffror kom och gick, antalet avlidna ökar, men är inte på vårens nivåer, varefter Mona Heurgren på Socialstyrelsen dök upp i ett annat frimärkshörn och tog över för att leverera dyster halvårsstatistik.

Hon hade glömt att sätta på ljudet. Tegnell fick hjälpa henne på traven.

Nya frimärken, nya representanter för myndigheter, ny dysterhet. Och undra på det. Viruset arbetar med aktningsvärd målmedvetenhet för att sprida sig.

Nu släcker regeringen allt som går att stänga. Och det som Löfven & co inte har laglig rätt att fimpa förväntas ändå upphöra. Fiffigt nog genom krav på att folk ska ta ansvar, en form av utpressning så subtil som någon.

Rapport tog täten då den allmänna presentationen av dagsläget var över. ”Kan smittspridningen minska före jul?”

Lång tystnad. Moderatorn påpekade för Tegnell att en fråga var ställd.

Sedan ville TT veta hur det förhåller sig med den nya regeln om max åtta personer i allmänna sammankomster. Hur är det med biografer? Sittande publik har ju undantagits .

– Vi vet inte än vad lagen säger om detta. Regeringen får svara på frågan, replikerade statsepidemiologen.

Reportern gjorde ett nytt försök. Barn- och ungdomsidrotten.

– Samma sak där. Fråga regeringen.


Att en expert på smittspridning inte har koll på undantagsparagrafer är inte så konstigt. Mer anmärkningsvärt är att kunnigt folk inom politik och juridik är lika förvirrade.

En uppfattning som har nått närmast covid 19-spridning är att grundlagen sätter stopp för de slags drakoniska inskränkningar vi har sett runt om i Europa.

Det är en uppfattning som inte står sig särskilt väl om den konfronteras med vad juridiken faktiskt säger.

Jag ägnade förmiddagen åt pandemiska studier och har hittat en superspridare i form av en nyhetsartikel på svt.se den 2 april.

Rubriken påstod felaktigt att det inte finns stöd i svensk lag för att gå i andra länders fotspår.

Så där har det fortsatt och efter statsministern presskonferens i går har frågan tagit fart igen.

I en ”pandemijuridik för dummies” twittrade exempelvis Kristoffer Strömgren, sakkunnig hos socialminister Hallengren, att regeringen inte får bomma igen shoppingcenter och butiker.

Och Mårten Schultz, normalt mycket noggrann i juridik, fattas bara, han är professor, förklarade i en analys i Svenska Dagbladet att Rosenbad inte kan göra särskilt mycket mer än vad som redan gjorts.


Är det bara jag som minns den tillfälliga ändringen av smittskyddslagen som regeringen med benäget bistånd av riksdagen baxade igenom i april?

Under tre månader hade regeringen rätt att göra allt möjligt.

Begränsa folksamlingar. Stänga shoppingcenter, barer, nattklubbar, stoppa bussar och tåg, lägga hamnar i respirator.

Lagen användes inte. Och den förnyades inte. Men inget av det hör hit. Det väsentliga för mitt resonemang är att de juridiska verktygen faktiskt existerar.

Och de står inte i konflikt med grundlagen. Det konstaterade det stränga Lagrådet innan lagen trädde i kraft.

Men ok, det är inte lätt för någon att hänga med nuförtiden. Jag menar, först får inte fler än 50 människor samlas. Sedan 500. Och efter det 50 igen. Eller om det nu var 300. Nej, åtta.

TV4 hade högtalaren på och åstadkom rundgång. Moderatorn grep in. Tegnell i frimärkshörnet rörde på läpparna. Inte ett ljud.

Jag suckade, svor och insåg först efter kanske en minut att jag av misstag stängt av ljudet.


Av:

Publicerad:

LÄS VIDARE