Mejla

Oisín Cantwell

Högerextrema terrormord har ökat med 709 procent

Publicerad:
Uppdaterad:

Antalet terrormord utförda av högerextremister har ökat med 709 procent i västvärlden sedan 2014.

Föreställ er vilka rubriker det hade blivit om siffrorna ur den dagsfärska rapporten istället handlat om islamistiskt dödligt våld.

Morgonsoffornas redaktörer vore darriga av upphetsning över att få in terrorexperter i studion, kön av utspelssugna politiker i Sveriges Radios 60-talskorridorer på Gärdet hade varit marginellt kortare än då Håkan Hellström ska signera en ny platta i skivbutik och kvällspressen hade gått bananer och tillfälligt släppt coronabevakningen.

Och de moderata spinndoktorerna hade hoppat upp och ner av glädje över den perfekta tajmingen i att partiledare Kristersson så sent som i förrgår begick debattartikel i vilken ett åtgärdsprogram mot politisk islam i Sverige presenterades.

Men nu är det inte den sortens ideologiskt våld som statistiken rör. Då är nyhetsvärdet begränsat och nationens mediesajter kommer i bästa fall att få in ett pliktskyldigt referat från TT i något hörn.

 

Erfarenheten har lärt mig att det är hopplöst att föra resonemang av det slag jag har gjort hittills i denna text.

Anklagelserna om relativisering, vår tids kanske mest missförstådda och missbrukade ord, kommer redan efter att rubriken blivit läst. Ännu en lömsk vänsterextremist som försöker bagatellisera hotet från IS, och al-Qaida!

I princip vilka ansträngningar som helst kan göras för att försäkra att skribenten är väl medveten om faran som skäggiga talibaner och unga män utan livschanser i vissa av Europas förorter utgör. I vissa kretsar bara ökar misstänksamheten av sådana försök.

Med det sagt finns anledning att skriva några rader om Global terror index, en studie publicerad av IEP, en oberoende tankesmedja med säte i Nya Zeeland.

Gedigen grund för rapporten saknas inte. Med hjälp av ett universitet har en databas bestående av över 170 000 terrordåd begångna de senaste 50 åren byggts upp.

51 personer dödades i terrorattackerna mot två moskéer i staden Christchurch i Nya Zeeland i mars 2019.
Foto: Vincent Yu / TT
51 personer dödades i terrorattackerna mot två moskéer i staden Christchurch i Nya Zeeland i mars 2019.

Årets undersökning innehåller en viktig och glädjande nyhet av det där slaget som journalistiken, som älskar elände, brukar stuva undan.

För femte året i rad sjunker nämligen antalet terrordåd i världen. Peaken inträffade 2014, sedan dess har antalet döda sjunkit med över 50 procent.

En intressant trend som det finns fler samverkande förklaringar till, som exempelvis förändringar i oroshärdar och förbättrat samarbete mellan säkerhetstjänster.

Annat är sig likt. Terrorism är ett fenomen som drabbar fattiga länder långt borta betydligt hårdare än västvärlden.

Afghanistan gick om Irak som mest utsatt 2018 och bibehåller den dystra förstaplatsen.

Det är också de enda länderna med fler än 1000 döda i terror i fjol. Motsvarande siffra för 2015 var sex länder.

Och apropå siffran 1000, för första gången sedan bildandet 2013 kommer IS inte upp i så många mord.

Trea kommer Nigeria, plågat av bland annat de islamistiska fundamentalisterna i Boko Haram.

 

Att det politiska våldet tycks vara på väg att pressas tillbaka innebär dock inte att terrorismen på något vis är på väg att upphöra.

Inte mindre än 63 länder kunde i fjol rapportera att minst en människa förlorat livet i den här formen av kriminalitet.

En av de mer oroande trenderna som rapportförfattarna kunnat identifiera är för övrigt det växande högerextrema terrorvåldet i Nordamerika, Västeuropa och Oceanien.

Uppgång märks även längst ut på vänsterkanten, men dåden är betydligt färre och mindre dödliga.

Nivån är fortfarande låg, 89 mord i fjol av sammanlagt 13 826 (i allt väsentligt islamistiska i andra delar av världen), vilket gör det vanskligt att dra slutsatser. En Breivik och siffrorna skjuter i höjden. Samma sak med moskéattacken i Christchurch i Nya Zeeland i fjol, med 50 döda.

Icke desto mindre är statistiken förfärlig. Terrordåden har ökat med 250 procent sedan 2014. Antalet döda har ökat med 709 procent under perioden.

Och varje år under perioden har det skett i snitt 35 attentat av detta slag i västvärlden.

2010 utfördes ett högerextremt våldsdåd i väst. I fjol var det 49. Och 2018 skedde ett trendbrott: för första gången på ganska länge var såväl mängden dåd som antalet döda till följd av politisk våld fler än för det religiösa våldet i vår del av världen.

Och det är, enligt rapporten, framförallt högerextremismen som växer.

Islamistiskt terror är de senaste 20 åren den vanligaste dödsorsaken i detta sammanhang i Europa och Nordamerika, men i fjol var endast tio procent av det slaget.

Den här texten har tyngts av statistik och siffror. Det går att skriva mer underhållande, men torrt redovisande av fakta har sina fördelar.

Resultatet i rapporten är ingalunda överraskande. Exempelvis Säpo varnar i sin senaste årsberättelse för att den "våldsbejakande högerextremismen får större spridning och attraherar fler".

Vad beror utvecklingen på? Analytikerna nämner bland annat ökad destabilitet och polarisering i väst.

Dessutom finns vissa tecken på ökad tolerans för politiskt våld. 40 procent av tillfrågade republikaner och demokrater i en undersökning i USA ansåg att sådan brottslighet i någon mån kan rättfärdigas, för att ta en undersökning.

Och pandemin har gett vissa aktörer större utrymme att sprida rasistisk hatpropaganda.

 

Nej, vi ska inte rycka på axlarna åt islamistiska mord. Möjligen finns dock utrymme för att ge det högerextrema våldet något större utrymme i det offentliga samtalet än vad som är fallet i dag.

Men jag gör mig inga illusioner om att så kommer att ske. Besattheten av muslimer är på den här sidan de brinnande skyskraporna på Manhattan helt enkelt för stark och utbredd för den sortens nyanser.

Av:

Publicerad:

LÄS VIDARE