16 av 21 regioner har misslyckats med palliativ vård

Av:

Publicerad:
Uppdaterad:

Av landets totalt 21 regioner har 16 stycken misslyckats gällande vård i livets slutskede, visar Ivo:s granskning av covidvård av äldre på boenden.

I flera fall saknas viktig dokumentation, och i en region fattades beslut om palliativ vård för alla som genom provtagning bekräftats ha covid-19.

– Det är absolut inte bra och ingår inte i det arbetssätt vi förordar, säger Marga Brisman, biträdande regionchefläkare i Västra Götaland.

Det råder allvarliga brister i regionernas arbete med att ge vård och behandling till äldre som bor på äldreboende och drabbats av covid-19, visar en nationell granskning från Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) som presenterades under tisdagen.

Totalt fick en av fem av patienter inte någon individuell läkarbedömning, och Ivo bedömer därmed att ingen av regionerna har tagit det fulla ansvaret att säkerställa en individuellt behovsanpassad vård och behandling.

– Lägstanivån är för låg, även under en pandemi, konstaterade Sofia Wallström, generaldirektör på Ivo, under en pressträff.

Sofia Wallström, generaldirektör på Ivo, under en pressträff.
Foto: Anders Wiklund/TT
Sofia Wallström, generaldirektör på Ivo, under en pressträff.

16 av 21 regioner misslyckats

Aftonbladets genomgång av de regionala besluten visar även att totalt 16 av 21 regioner inte heller lever upp till regelverket gällande vård i livets slutskede, även kallad palliativ vård.

Bland landets totalt 21 regioner är det enbart Blekinge, Gotland, Jönköping, Kronoberg och Värmland som inte fått någon anmärkning gällande vård i livets slutskede eller vid så kallade brytpunktssamtal, som sker vid övergången till palliativ vård.

”På grund av pressad situation”

I exempelvis Region Stockholm konstaterar Ivo att det i många fall finns mycket knapphändiga eller inga uppgifter alls om hur eller på vilka grunder beslut om vård i livets slutskede fattats, samt om vilken information som lämnats och vilket samråd som skett med patienten och eventuella närstående.

Avsaknaden av journaluppgifter menar Ivo utgör patientsäkerhetsrisker då patientens vård inte går att följa.

Foto: Marko Säävälä/TT
Vårdutvecklingsregionråd Ella Bohlin (KD)

Dock uppger sjuksköterskor och läkare i regionen att beslut om vård i livets slutskede har fattats av legitimerad läkare och personal efter en individuell bedömning och i samråd med närstående, men att detta inte har dokumenterats ”på grund av den pressade situationen som förekom under pandemin”.

– Kritiken som framkommer visar på allvarliga brister, och tyvärr visar granskningen att det funnits liknande brister över hela landet. Det är viktigt att det kommer fram och åtgärdas. Vi har själva konstaterat brister sedan tidigare och vidtagit åtgärder, uppger vårdutvecklingsregionråd Ella Bohlin (KD) via sin presschef Ofelia Namazova Venneman.

Sjuksköterskor höll brytpunktssamtal

Även i Region Skåne har det i flera fall saknats uppgifter om hur beslut gällande vård i livets slutskede har tagits, däribland på vilka grunder, vilka ansvariga som rådgjort kring besluten och på vilka sätt som den sjuka samt närstående har informerats.

I intervjuer framkommer även oklarheter kring om besluten fattas i samråd med annan legitimerad personal eller om det var så att läkarna bara förmedlade sitt beslut till sjuksköterskan.

Foto: Johan Nilsson/TT
Rasmus Havmöller, regional chefläkare i Region Skåne.

Vid flera tillfällen har sjuksköterskor hållit i brytpunktssamtalen då det varit svårt att få läkarna att göra det, skriver Ivo.

– Detta är patienter som vi värnar om, oavsett vilket skede i livet de befinner sig eller var de vårdas och vi tar IVO:s kritik på största allvar, säger Rasmus Havmöller, regional chefläkare i regionen i ett pressmeddelande och tillägger att man redan vidtagit en rad åtgärder för att komma till rätta med bristerna.

Alla på boendet fick palliativ vård

Också i Region Sörmland saknades det i många fall information om vilka som fattat beslut samt om brytpunktsamtal.

Vid en sjuksköterskeintervju framkom det uppgifter om att beslut om palliativ vård togs för alla på boendet, oavsett bakomliggande sjukdom i det inledande skedet av pandemin, samt att sjuksköterskorna var osäkra på vem som tog beslutet, men sa att det var läkaren som informerade dem.

Vid en annan intervju med patientansvariga läkare framkommer det även att några läkare inte hade tid för brytpunktssamtal när det var som värst, utan att sjuksköterskorna fått genomföra dessa flera gånger, samt att ansvarsfördelningen varit otydlig.

– Vi har just fått beslutet och har inte tillgång till det underlag som IVO baserar sin kritik på. Därför kan vi i nuläget inte kommentera det som tas upp i detalj, men vi kommer självklart att följa upp detta och vidta de åtgärder som behövs, säger Marie Bennermo, chef för patientsäkerhetsenheten i regionen.

”Det är absolut inte bra”

Även i flera fall i Region Västra Götaland har inte läkare i samråd med sjuksköterska eller annan legitimerad personal, fattat beslut om vård i livets slutskede efter individuell bedömning.

Det har även varit oklart om brytpunktssamtal i vissa fall har hållits och om en sjuksköterska har deltagit i beslutet om att inleda palliativ vård eller om läkaren tagit det själv, skriver Ivo.

I intervjuer uppgavs även att brytpunktssamtal i några fall genomförts i samband med årskontrollen för den äldre, samt att läkare i början på pandemin fattade beslut om palliativ vård för alla som genom provtagning bekräftats ha covid-19. Om eller när patienterna blev friskförklarade togs beslutet bort.

Foto: Johan Främst / Bild o Media / Skaraborgs Sjukhu
Marga Brisman, biträdande regionchefläkare i Västra Götaland.

Det finns även uppgifter om att läkare har ordinerade palliativa läkemedel, trots att patienten inte var särskilt sjuk.

– Det är absolut inte bra och ingår inte det arbetssätt vi förordar, säger Marga Brisman, biträdande regionchefläkare med speciellt ansvar för patientsäkerhetsarbetet och tillägger att man ser allvarligt på kritiken i de fall där Ivo funnit brister.

Ringde först när patienten försämrats

I Region Uppsala visar några intervjuer med patientansvariga läkare och sjuksköterskor att palliativa insatser kan inledas av en sjuksköterska utan förnyad kontakt med läkare, i fall då beslut om palliativ vård finns dokumenterat sedan tidigare.

I Region Västerbotten framgår det i journalgranskningen att när patienten insjuknade gjordes inte någon särskild ny bedömning eftersom så pass kort tid gått sedan bedömningen gjordes.

Vidare framkom i intervjuer att besluten om palliativ vård inte förankrades med anhöriga i direkt anslutning till beslutet, utan att läkaren ringde till närstående när patienten försämrades.

– Rapporten visar inte hela bilden av hur vården fungerat för dessa patienter och inte heller hur vi utvecklat samarbetet med länets kommuner, säger Brita Winsa, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Västerbotten i ett pressmeddelande.

Foto: Pontus Lundahl / TT
Arkivbild.
Publicerad:

LÄS VIDARE