Svag svenska kan ha påverkat covidvård

Av:

Publicerad:
Uppdaterad:
Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har i flera år larmat om dålig svenska som en riskfaktor i äldreomsorgen. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/ TT
Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har i flera år larmat om dålig svenska som en riskfaktor i äldreomsorgen. Arkivbild.

Bristande språkkunskaper hos personal i äldreomsorgen kan ha bidragit till problem under coronapandemin.

Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har i flera år varnat om dålig svenska som en riskfaktor.

Ivo har granskat äldreomsorgen under pandemin. I tillsynen finns exempel på verksamhetschefer som larmat om kommunikationssvårigheter.

– Det fanns särskilda utmaningar med att få ut information till medarbetare eftersom det var svårt att förstå på grund av språkförbistringar, säger Anna Karin Nyqvist, enhetschef på Ivo.

I flera år har myndigheten pekat på problem med att personal inom äldreomsorgen inte kan tillräckligt bra svenska. I en rapport från 2018 lyfts det också fram som en av myndighetens viktigaste iakttagelser under tillsynen av äldreomsorgen.

Trots det har Ivo inte undersökt i vilken utsträckning brist på svenskkunskaper har inneburit konsekvenser under coronapandemin.

– Vi har, i det här läget, inte ställt specifika frågor om detta, säger Anna Karin Nyqvist.

Ivo vill därför inte uttala sig om vilken roll språksvårigheterna har haft för smittspridning inom äldreomsorgen.

– Det är möjligt att vi ser sådana saker när vi går vidare och gör en fördjupande granskning eller när vi gjort en ordentlig sammanställning av svaren från medicinskt ansvariga sjuksköterskor. Vi har sett sådana problem i andra typer av tillsyner tidigare, säger Anna Karin Nyqvist.

Risk för smittspridning

Kommunal som representerar medarbetare inom äldreomsorg har tidigare lyft upp bristande språkkompetens som ett problem. Fackförbundet anser att språket är viktigt, exempelvis när det handlar om att förklara hur skyddsutrustning används.

– En sämre arbetsorganisation innebär större risk för smittspridning, och att inte förstå varandra genom språket riskerar onekligen att försämra en arbetsorganisation, säger Torbjörn Dalin, chefsekonom på Kommunal.

För att komma runt dilemmat har verksamheter använt sig av instruktionsfilmer, berättar Anna Karin Nyqvist.

– Som praktiskt visar hur man ska göra i stället för att man ska läsa eller på annat sätt ta till sig informationen hur man ska hantera risken för smitta och förhindra smittspridning, säger hon.

Fler insatser

Flera generella initiativ finns sedan innan för att stärka språkkompetens i äldreomsorgen. Och fler behövs, menar Caroline Olsson, sektionschef på avdelningen för arbetsgivarpolitik på arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Hon lyfter fram insatser med så kallade särskilda språkombud som får uppdraget att stötta kollegor som har bristande kunskaper i svenska. Något hon vill se i större utsträckning.

– Vi har egentligen ingen helhetsbild där vi kan kvantifiera problemet. Det jag kan säga är att i den dialog vi har med kommuner så lyfter de upp att det behövs satsningar på språkutbildning och språkutveckling, säger hon.

Sektionschefen vill inte dra slutsatser om språkkompetensens betydelse under pandemin. Frågan behöver utvärderas ytterligare, även om hon tycker att Ivos observationer är intressanta.

– Det pekar på att det finns behov av att göra fler insatser och det är precis det som jag tror vi måste fortsätta med, säger hon.

Tuffare krav

Frågan om språkkompetens är viktig för Lina Nordquist som är sjukvårdspolitisk talesperson och riksdagsledamot för Liberalerna. Hon är säker på att språkförbistringar varit ett bekymmer under coronavåren.

– Det vore konstigt om det inte längre är ett problem under pandemin. Det har ju varit ett problem under många år tidigare, säger hon.

– Mycket handlar ju om att förstå hygienrutinerna och då är språket jätteviktigt.

Hon vill se tuffare krav på språkkunskaper. I dag har Socialstyrelsen en rekommendation om att äldreomsorgens medarbetare ska ha "förmåga att förstå, tala, läsa och skriva svenska".

– Socialstyrelsen behöver skärpa sina krav när det gäller språk. Att ändra från rekommendationer till krav, säger hon.

Utbyggd SFI

Utbildningsminister Anna Ekström (S) väljer att svara för regeringens del. Hon lyfter fram utbyggnaden av komvux och SFI som en ett sätt att stärka svenskkunskaperna inom äldreomsorgen. Däremot vill hon inte än utvärdera vilken roll språkförbistringar spelat under pandemin.

"Det är för tidigt att redan nu dra långtgående slutsatser, däremot har coronapandemin med tydlighet visat på behovet av satsningar på äldreomsorgen. Sen är det självklart viktigt att de som tar hand om våra äldre pratar bra svenska", skriver hon i en skriftlig kommentar till TT.

PODD Om rehabilitering efter corona

Hur går det egentligen till? Vad vet vi – och vad vet vi inte?

Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på Lyssna-knappen

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN