Pressfriheten minskar: ”Står vid ett vägskäl”

Av:

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 2 | Foto: Zsolt Szigetvary/AP/TT
Ungerns premiärminister Viktor Orbán har infört en särskild lag med hänvisning till coronaviruset där journalister som sprider falsk information riskerar flera års fängelse. Arkivbild.

Auktoritära ledare som begränsar informationsflöden, statligt sanktionerade trollarméer och journalister som hotas på sociala medier.

Pressfriheten är på nedgång – och med coronakrisen ställs allt på sin spets.

– Vi står vid ett vägskäl, säger Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser i Sverige.

De kommande åren kan bli avgörande för hur den fria journalistiken utvecklas på sikt. Det menar pressfrihetsorganisationen Reportrar utan gränser (RSF), som varje år mäter pressfrihet i världens länder.

För trots att pressfriheten globalt förbättrats marginellt jämfört med fjolåret (0,9 procent) har den i genomsnitt försämrats med 13 procent sedan 2013, enligt årets index.

Andelen länder i världen där den klassas som mycket dålig uppgår i dag till 13 procent.

– Det hänger ihop med den demokratiska utvecklingen i världen, säger Erik Halkjaer.

"Demokratin går bakåt"

– Det fanns en positiv demokratisk trend i början av 2000-talet men sedan 2010 har vi sett en trend där demokratin går bakåt och med det går också pressfriheten bakåt, fortsätter han.

Enligt RSF står journalistiken inför ett antal kriser. Dessa handlar bland annat om makthavare som gör allt i sin makt för att begränsa informationsflöden (den geopolitiska krisen), minskade annonsintäkter (den ekonomiska krisen) och informationskaos på nätet där journalistiken allt mer konkurrerar med propaganda och rykten (den teknologiska krisen).

Med coronavirusets spridning i världen finns dessutom en global hälsokris som innebär att effekterna av dessa kriser förstärks, menar Erik Halkjaer.

– De auktoritära krafterna har tagit coronapandemin som en förevändning att ytterligare ta kontroll över pressfriheten och nästa års index kan jag redan nu säga kommer att bli mycket sämre.

Ett vägskäl

Han varnar för att journalistiken står inför ett vägskäl.

– Om vi inte försvarar pressfriheten nu kommer pandemin att prägla utvecklingen av journalistiken och pressfriheten i många år framöver. Jag tror inte att vi kommer känna igen oss, säger Halkjaer.

I årets pressfrihetsindex halkar Sverige ned för andra året i rad och är nu på fjärdeplats, något som bland annat kopplas till hot och trakasserier på sociala medier. Men tillsammans med sina nordiska grannländer Norge (1:a), Finland (2:a) och Danmark (3:a) toppar man ändå listan över pressfrihet.

Samtidigt fortsätter politiska ledare som Ungerns premiärminister Viktor Orbán att oroa. Nyligen lät Orbán införa en särskild lag med hänvisning till coronaviruset där journalister som sprider falsk information riskerar flera års fängelse.

"Går att vända"

Men han är inte ensam – Brasiliens president Jair Bolsonaro är huvudanledningen till att landet återigen tappar två placeringar på indexet och i nordafrikanska länder som Marocko och Algeriet fortsätter situationen för journalister att bli allt värre.

På kontinenten finns däremot exempel som sticker ut positivt, enligt RSF. Bland dessa märks Sudan, Etiopien och Gambia som klättrar på listan.

– Det går att vända såna här trender och det är viktigt att komma ihåg. Ofta handlar det om en ny makthavare som fattar beslut som innebär att pressfriheten blir bättre, säger Erik Halkjaer.

Publicerad:

LÄS VIDARE