Distansskola svår för yrkesutbildningar

Av:

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 2 | Foto: Tore Meek/NTB/TT
Elever och studenter får sannolikt vänta på praktiskt inriktade kurser som kräver utrustning och lärare till hands. "Mikroskopi, hur gör man det utan att sitta vid ett mikroskop?", exemplifierar Lunds universitets rektor. Arkivbild.

Praktiskt inriktade kurser på gymnasieprogram som utbildar till yrken som undersköterska, kock eller bilmekaniker kan bli svåra att genomföra på distans.

Sannolikt får de skjutas fram tills gymnasieskolorna öppnar igen. Också högskoleutbildningar får planera om.

Förutsättningarna för landets gymnasieskolor varierar när det gäller möjligheten att ordna med distansundervisning, såsom regeringen nu rekommenderar på inrådan av Folkhälsomyndigheten.

– Det är skillnad om man har naturbruksgymnasium eller naturvetenskapligt program, säger Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund.

– Utbildningar där du sitter i lokalen hela tiden är enklare att hantera än dem som har en massa praktiska moment, säger hon och ger som exempel hotell och restaurang, trädgårdsarbete, naturguider eller fordonsprogrammet, "där man måste rota i bilar helt enkelt".

Organisationen, som samlar landets friskolor, sonderar nu bland sina medlemmar om deras kapacitet och har ingen riktigt överblick än. Men några saker står klara.

Academedia med natur- och teknikskolor har inga som helst problem. Där är distansundervisning en naturlig del. Academedia över huvud taget, som är den största huvudmannen för gymnasiefriskolor, har väldigt utbyggt medan de som bara har en eller två gymnasieskolor kanske inte riktigt har lika goda förutsättningar att undervisa på distans.

Svårt med såromläggning

På frågan hur elever på vårdprogrammet ska lära sig exempelvis såromläggning svarar Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson:

– Det blir svårt att lära sig i hemmet. Man måste fråga sig vad som kan göras nu och vad som inte kan göras nu, och det som inte kan göras nu får helt enkelt skjutas fram.

När kurserna ska tas igen beror på hur länge gymnasieskolorna hålls stängda. Blir det en kortare period räcker det kanske med ett antal förlängda dagar eller en helg. Elever i gymnasiets årskurs 1 och 2 kan också läsa in kurser nästkommande läsår.

– Men i årskurs 3 är det inte möjligt. Hur man ska hantera en situation där skolorna är stängda är resten av terminen vet nog ingen, sade Peter Fredriksson i anslutning till Folkhälsomyndighetens pressträff på tisdagseftermiddagen.

Annat än salstenta

Även universiteten och högskolorna har en mängd utbildningar med praktiska inslag och praktikperioder, till exempel sjuksköterske-, läkar, tandläkar- och lärarprogrammen. Det är upp till varje lärosäte att ställa om planeringen, säger Anders Söderholm, Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) generaldirektör.

– Varje lärosäte går igenom detta nu. Man försöker hitta sätt att flytta olika moment i utbildningarna. Men stänger en verksamhet där studenter skulle ha haft praktik går det ju inte att genomföra praktiken, säger han till TT.

UKÄ:s besked till lärosätena är i alla fall att myndigheten tillåter avvikelser vad gäller examinationer.

– Om det i kursplanerna står det till exempel att det ska vara en salstentamen kommer vi inte att rikta kritik mot dem som byter till någon form av distansexamination, säger Anders Söderholm.

Campus öppet

Regeringens rekommendation gäller just distansutbildning och distansexamination, konstaterar Torbjörn von Schantz, rektor för Lunds universitet, på en pressträff.

– Vi stänger inte campus. Biblioteken är öppna, säger han.

Han påpekar också att de som utbildar sig som lärare och vårdpersonal får fortsätta sin praktik.

– Vi har fått uppfattningen att vården behöver de här studenterna just nu, de är mycket uppskattade.

Men många praktiska moment i utbildningarna kan inte genomföras.

– Mikroskopi, hur gör man det utan att sitta vid ett mikroskop? säger Torbjörn von Schantz.

Publicerad:

LÄS VIDARE