Protester mot bantade idrottsgymnasier

Av:

Publicerad:
Uppdaterad:
Mer än 10 000 elever pluggar på idrottsgymnasium. Bilden tagen i juni, när studenterna från Malmö idrottsgymnasium hade utspring på Malmö stadion.
Foto: Johan Nilsson/TT
Mer än 10 000 elever pluggar på idrottsgymnasium. Bilden tagen i juni, när studenterna från Malmö idrottsgymnasium hade utspring på Malmö stadion.

Landets idrottsgymnasier får en ny form – och färre elever. Förslaget har väckt oro, inte minst i flera stora idrottsförbund. Men också tunga Sveriges Kommuner och Regioner gör tummen ned.

Mer än 10 000 ungdomar kombinerar studier och en satsning på sin idrott vid något av landets idrottsgymnasier. För många är upplägget en förutsättning för att kunna satsa på en elitkarriär i sin sport.

Men regeringen förbereder för att idrottsgymnasierna ska stöpas om. Antalet idrottselever har ökat kraftigt och därför behöver finansieringen och organiseringen ses över, enligt utbildningsdepartementet.

Lika för alla

Enligt förslaget slopas de två olika typer av idrottsgymnasier som finns i dag och alla ges samma regler och villkor. Samtliga idrottsgymnasier, och inte bara de som i dag benämns riksidrottsgymnasier och främst har individuella idrotter, ska få statsbidrag till anläggningar, tränare och annat. Alla elever som behöver flytta ska ha rätt till inackorderingstillägg.

Samtidigt betonas det att utbildningarna ska vara till endast för elitidrottssatsande ungdomar. Antalet elever har under åren ökat kraftigt men nu föreslås att antalet studieplatser bantas. Rejält. Det handlar om en halvering, vilket inte oväntat väcker protester.

“Vi ser en stor risk i förslaget att fotbollen förlorar väldigt många utbildningsplatser, vilket drabbar svensk fotboll i sport”, skriver Svenska Fotbollförbundet och varnar för att många unga löften “kommer att hoppa av gymnasiestudierna för att i stället satsa allt på sin idrott”.

Innebandyförbundet efterlyser en analys av varje idrotts behov – “det tillhör lagbollsporternas karaktär att tävlandet sker i lag med stora spelartrupper som möts under en säsong”.

Dåligt för klubbar

Svenska Friidrottsförbundet och dito Gymnastikförbundet ser en risk för att ett strängare urval av elever kan bli en “kontraproduktiv selektering” där sent utvecklade 15-åringar missgynnas.

Ytterligare en farhåga lyfts av Fria Läroverken i Sverige, med idrottsgymnasier i Kalmar, Malmö, Linköping och Karlstad. Färre studieplatser och skolor kan leda till att “lokala klubbar tappar viktiga lagmedlemmar när dessa måste flytta till skolor längre bort”.

Uppsala kommun ser en risk för att fler ungdomar som måste flytta långt från familj och vänner leder till fler avhopp medan Malmö stad pekar på samhällsnyttan med att många satsar på idrott under gymnasietiden “då detta kan gynna utveckling av goda ledaregenskaper såväl inom idrott som arbetsliv”.

Andra lösningar

Och paraplyorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) landar i att avstyrka det mesta i förslaget och framför allt ett reducerat antal elever. “Vi tycker (att) det finns ett värde i att elever får utveckla sina talanger och att det ska gå att kombinera idrottande på hög nivå med gymnasieutbildning, skriver SKR och fortsätter: “De problem som finns med dagens ordning får det hittas andra lösningar på”.

SKR:s yttrande togs inte enhälligt – S, V och MP reserverade sig och ville tillstyrka omgörningen.

Läggs på familjen

I översynen finns också ett förslag som lägger ett ekonomiskt krav på familjerna. Principen om avgiftsfri utbildning för skolelever krockar nämligen med dyr – eller jättedyr – elitidrott.

Det har varit kutym att eleverna kommer till idrottsgymnasiet med sin tävlingshäst, hockey- eller skidutrustning. Men sedan Skolinspektionen kritiserat några skolor för detta och en debatt uppstod blev en översyn av skollagen nödvändig.

Enligt förslaget får idrottsgymnasierna en särregel, vilket betyder att eleverna själva – eller deras föräldrar – ska stå för utrustningen. Förslaget motiveras med att det är orimligt att skolorna, det vill säga skattebetalarna, ska betala den.

Detta får stöd av flertalet remissinstanser. Skolinspektionen påpekar dock att andra specialutbildningar kan reagera: "Exempelvis kan musikutbildningar vilja ha motsvarande undantag".

Hur bedöma?

Men i förslaget sägs också att skolan ska bekosta utrustningen i de undantagsfall när eleven eller dess familj inte har råd. För otydligt, menar flera remissinstanser. Hur ska en huvudman kunna bedöma en vårdnadshavares ekonomiska förutsättningar? Vad händer om en en vårdnadshavare får ändrade förutsättningar under utbildningen? frågar Svenska Ridsportförbundet och Svenska Skidförbundet.

Uppsala kommun föreslår statligt stöd till de idrottsutbildningar som behöver dyr utrustning: “Det finns en risk med det nuvarande förslaget att ojämlikheten befästs så att endast barn till välbeställda föräldrar har möjlighet att utöva sin idrott på elitnivå inom gymnasieskolan”.

Det blir nu upp till utbildningsminister Anna Ekström (S) att väga in alla åsikter och återkomma med ett slutligt förslag. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Publicerad:

ANNONS

Storsäljare

Malmö

Köp en deal, spara upp till 90%