Spellista: De 99 tuffaste och bästa låtarna från oktober

Av:

Publicerad:
Uppdaterad:
Tallah festar loss som om det vore nykläckt 00-tal ännu en gång.
Foto: PRESSBILD
Tallah festar loss som om det vore nykläckt 00-tal ännu en gång.

SPELLISTA. Nu är väl egentligen då, men nog pågår kampen att göra det till nu igen.

Albumdebutanterna i Tallah står i fronten för denna sidorörelse inom metalscenen – ledda av ett Youtubefenomen och sonen till en av prog metals största galjonsfigurer.

Hur det låter kan ni granska närmare i månadens spellista. Tillsammans med 98 andra oktoberraringar.

Låt oss i tankevärlden snurra tillbaka klockan sisådär två decennier.

Ett nytt millennium hade nyss inletts, Y2K-buggen hade visat sig vara ett avsevärt större luftslott än Sars-CoV-2, den nyvalde presidenten i USA hette då George W Bush – och nu metal var lika hett som nypressad habanerojuice på listorna världen över.

Konsekvent bespottade av scenens traditionalister hade en rad band, främst i USA, börjat stämma ner till de djupaste oktaver, inspirerade av exempelvis Faith No More och Rage Against The Machine smält ihop tung metal med hiphop i en trång ångestform och klätt det i en löst sittande kostym som var mer Compton än Birmingham.

År 2000 var helt enkelt året då nu metal bröt mainstreamvallen på allvar. Förvisso hade Korn vid det laget redan släppt fyra monumentalt framgångsrika album – såväl ”Follow the leader” (1998) som ”Issues” (1999) toppade albumlistorna både i hemlandet och i Australien – Slipknot hade presenterat sin egna tolkning av kollektivt vansinne via sitt självbetitlade debutalbum när det gamla årtusendet bara hade ett halvår kvar och Deftones hade gjort sig ett namn genom 1997 års ”Around the fur”, men det var först när champagnekorkarna hade skjutit in det tjugoförsta århundradet som scenen blev en kommersiell massrörelse.


Bläddrade du i de ständiga informationsleverantörerna Kerrang och Metal Hammer (det här var dagar då print fortfarande regerade) svämmade sidorna över av ansiktsmasker, sminkade ansikten, säckiga kläder och modstulna miner. Kort sagt: år 2000 var nu metal mer explosivt än ett kärnvapentest i Mururoaatollen, ett påstående ytterligare stärks om du kollar närmare på vilka skivor som släpptes detta år.

På utgivningsschemat nämnda år står nämligen inte bara Limp Bizkits ”Chocolate starfish and the hotdog flavored water”, Papa Roachs ”Infest”, redan nämnda Deftones ”White pony” och debutalster från Disturbed och Mudvayne – den 24 oktober släppte Linkin Park sin mångmiljonsäljande ”Hybrid theory”.

Men det är också här som månadens omslagspojkar, Pennsylvaniabaserade Tallah, kommer in.

För ensemblen, som bara har två år på nacken, spelar vad vi kan kalla classic rock för Iphonegenerationen. Utan att skämmas det minsta för det hämtar gruppen inspiration från det tidiga millenniemullret och blandar upp det med mer tidstypisk mosh i stil med Knocked Loose, Code Orange och Chamber. Välkommen in på scenen: nu core.

Formade runt tidigare Dream Theater-trummisen Mike Portnoys son Max och med Youtubefenomenet Justin ”Hungry Lights” Bonitz vid mikrofonen ligger nu debutalbumet ”Matriphagy” (ett fenomen inom naturen där modern blir uppäten av sin avkomma) ute på diverse plattformar via tidigare grindcoreleverantörerna Earache. Ett ganska så spännande och livligt exempel på att det fanns inslag i den så dominanta 00-talstrenden som håller riktigt bra 20 år senare. Så låt byxlinningen falla mot knävecken, dra på dig din rymligaste vaktmästaroverall och raida Buttricks hyllor efter passande mask. Nu core är ljudet av då som funkar lika bra nu.

Om nu bara den däringa covidgrejen skulle kunna försvinna lika snabbt som millenniebuggen…


Likväl. Med ett stipulerat omfång om hela 99 spår så finns det naturligtvis annat ljud i skällan, även denna månad.

För samtidigt som pandemin laddar om med en andra våg som skjuter oss rakt in i en väldigt oviss vinter så finns det en hel del musik att använda som tröst och snuttefilt när allt känns mörkt och hopplöst. Om just din melodi är AC/DC:s höftsvängarramlalama, mustig moshcore à la Subzero eller Hatebreed, Necrophobics svärtade dödsmangel, retrotoner likt The Devil’s Blood-uppföljaren Molasses, Bad Religion-punk eller svenskt västkustgnidande likt Soilwork och Dark Tranquillity spelar ju mindre roll.

Du hittar alla dessa, och så många fler, på månadens aktuella spellista. Din boj i bukten, ditt ljus i mörkret.

Som alltid – spela högt eller låt bli.


LYSSNA PÅ SPELLISTAN HÄR!


Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik

Publicerad:

LÄS VIDARE

ÄMNEN I ARTIKELN