När välfärden sviker kan politiker inte leva lyxliv

I kristider behövs sunt förnuft

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: ANDERS DEROS/AFTONBLADET

Aftonbladets ledarsida har skrivit om Gislaved tidigare, till exempel när de tyska ägarna för snart 20 år sedan beslutat sig för att lägga ner gummifabriken och flytta produktionen av det svenska däckmärket utomlands. Den gången fick smålänningarna åka långt, till Hannover, för att demonstrera. I dag missbrukas makten på närmare håll.

Under vinjetten "Sverige sviker" kan Joachim Kerpner i dag berätta om hur industrikommunen tvingas spara. Bland annat tvingas pensionärerna på samhällets äldreboenden numera varje månad betala en avgift för toalettpapper och förbrukningsartiklar. 120 kronor kostar det.

Än värre är kanske att två äldreboenden ska läggas ner och 50 årsarbeten försvinna i en tid när alla prognoser talar om ökade behov i omsorgen om de äldre.

Kommunerna har problem

Så långt skulle vi kunna säga att Gislaved på många sätt är typisk. Sveriges kommuner får allt större ekonomiska problem, och som artiklarna i "Sverige sviker" har visat leder det ofta till besparingar som inte bara drabbar de mest utsatta utan dessutom känns rent dumsnåla. Vem kan till exempel glömma Annette Holmqvists intervju med kommunalrådet i Motala som tyckte att de äldre kunde få en filt när innetemperaturen i kommunens lokaler skulle sänkas?

Men historien om Gislaved har ytterligare en ingrediens. Det finns nämligen ett område där det sannerligen inte tycks råda någon småländsk sparsamhet, kommunledningens resor och representation. Här har det funnits plats både för resor till ishotellet i Jukkasjärvi, stora delegationer till Bryssel och en ambitiös närvaro i Almedalen. Bland annat.

Det är klart att det sticker i ögonen.

Skilda världar

Det finns ett standardsvar på journalisters eller protestgruppers försök att jämföra kostnader mellan å ena sidan politikers resor och kommunala chefers representation och å den andra de tuffa villkoren för personalen eller de som behöver välfärdens tjänster. Svaret lyder, det är inte samma sak. Kostnaderna för studiebesök eller konferenser påverkar knappast resurserna i den riktiga välfärden.

Dessutom måste demokrati få kosta.

Det är förstås alldeles riktigt, även om man kan fråga sig om demokratin i Gislaved verkligen blir bättre för att kommunalråden besökt Jukkasjärvi tillsammans. Men det är också sant att om kommuner som Gislaved ska klara de utmaningar som de närmaste åren innebär behövs inte bara mer statliga pengar och höjda skatter. Det behövs också ett stor mått sunt förnuft, och det sunda förnuftet borde säga alla förtroendevalda och chefer att man inte kan begära sparsamhet av andra om man samtidigt lever på stor fot för deras pengar.

Förtroendevalda i Gislaveds kommun och på andra ställen måste helt enkelt leva som man lär. Alternativet är inte bara populism och politikerförakt. Det är faktiskt en vrede som sliter sönder samhället.

av