Mejla

Jenny Wennberg

Skulle cheferna själva söka jobbet som uska?

Skapa inte arbetsvillkor för andra som du inte själv kan tänka dig

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Villkoren i omsorgen gör de som jobbar sjuka. Det är inte hur Sverige säkrar morgondagens omsorg.
Foto: TT
Villkoren i omsorgen gör de som jobbar sjuka. Det är inte hur Sverige säkrar morgondagens omsorg.

Undersköterskor, personliga assistenter och socialsekreterare. Det är bland dem vi hittar de flesta av svenskarna som blir sjuka av sina jobb.

Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik för 2019 är tydlig och trenden dyster. Arbetssjukdom, som det heter när vi blir sjuka av våra jobb, har börjat öka. Under 2019 var ökningen i Sverige 19 procent i jämförelse med 2018. Och det är bland kvinnor ökningen av antalet fall är störst. Dessutom är fallen bland kvinnor dubbelt så många som bland männen. Dödsfallen på arbetsplatserna, de är däremot fler bland männen.

Tittar man på yrkesgrupperna där fallen av arbetssjukdom är flest är det inte så svårt att förstå varför. Att jobba med människor är tungt, både fysiskt och psykiskt. Att möta organisationer där inflytandet över arbetssituationen är litet och pressen stor gör inte jobbet lättare.

"Det här förstärker vår bild av att många kvinnodominerade verksamheter har en tung arbetsmiljö." konstaterar Erna Zelmin-Ekenhem, Arbetsmiljöverkets generaldirektör om siffrorna. Siffror där varje fall är en människa som farit så illa att man inte orkar längre.

Det skulle förvåna mycket om 2020 års siffror inte blir ännu dystrare. Nödlarmen har varit så många från omsorgen att de inte går att räkna. Bristerna har blivit tydliga. Men människor går till sina arbeten ändå, så länge de orkar.

I coronakrisen har det varit undersköterskorna, som till 90 procent är kvinnor, som förväntats ta det tyngsta ansvaret, men fått de sämsta förutsättningarna för att kunna göra det. Det har de i och för sig alltid. 2020 har vi trots allt inte kommit på särskilt mycket mer än draglakan och glidmattor för omsorgspersonal att göra förflyttningar av människor i sängar med.

Hade det blivit en större skandal om det hade varit LKAB istället för kommuner som slarvat med skyddsutrustningen, riskerat livet på sina anställda och försökt få Arbetsmiljöverket att jamsa med?

Förmodligen.

Arbetsmiljöverkets statistik visar tydligt att den pressade situationen fanns inom omsorgen långt före coronakrisen. Covid-19 gjorde den bara sju resor värre.

Sverige måste ta ansvar nu och säkra upp framtidens omsorg redan idag. Kommuner kan inte svära sig fria, i vissa fall är det kommunala verksamheter som gjort folk sjuka, i andra fall privata. Det yttersta ansvaret är oavsett driftsformen dock politiskt. I moderatstyrda Stockholm har man slopat kravet på att timvikariaten ska minska. Klart att sånt spelar roll för hur arbetsdagarna blir.

Idag finns det fortfarande människor som söker sig till omsorgsyrkena.

Men förändras inte förutsättningarna kommer allt färre söka dessa jobb. För ska vi vara ärliga är vad som erbjuds de sökande en låg lön, pressade villkor och litet inflytande. Samt hög risk att drabbas av arbetsrelaterad sjukdom.

Skulle politiker och chefer i omsorgen själva söka ett sånt jobb?

Knappast.

Skapa inte arbetsvillkor för andra som du inte själv skulle kunna tänka dig.

Svårare än så borde vägen fram faktiskt inte vara för de som ska lägga upp ramarna för framtidens omsorg.

Av:

Publicerad:

LÄS VIDARE

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.