Mejla

Jonna Sima

"Vi är körda om inte skolsystemet ändras"

Rektorn beskriver skolan som en tickande bomb

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Rektor Linnea Lindquist har skrivit en bok om skolsegregationen, som hon menar ökar av den stora ökningen av vinstdrivande skolkoncerner i Sverige.
Foto: TT
Rektor Linnea Lindquist har skrivit en bok om skolsegregationen, som hon menar ökar av den stora ökningen av vinstdrivande skolkoncerner i Sverige.

Hon beskriver det svenska skolsystemet som "en tickande bomb". Linnea Lindquist är rektor på kommunala Hammarkullsskolan i Göteborg och har tillsammans med bland annat tankesmedjan Balans lyckats börja vända opinionen i skoldebatten. Dessa debattörer menar att det inte handlar om att vara emot valfrihet i skolan, utan mot ett system som på ett dramatiskt sätt håller på att dra isär samhället.

– Vi har segregerat skolorna något helt otroligt så att barn med olika bakgrund inte längre möts. Jag menar att det får en jättestor påverkan på demokratin i ett längre perspektiv, säger Linnea Lindquist, som är aktuell med debattboken "En tickande bomb – En bok om skolsegregation" där hon slår larm om dagens situation.

Till vardags arbetar hon i Hammarkullen utanför Göteborg. På Hammarkullsskolan går 220 elever från förskoleklass till tredje klass. Bara fyra av dem har svenska som modersmål. Många är trångbodda och har ont om pengar. I klassrummen finns alltid smörgåsar och på måndagar och fredagar serveras pasta eller kött för att många barn behöver extra mat inför och efter helgen. Linnea Lindquist beskriver hur hennes lärare får arbeta hårt med språket och att de inte kan börja med läsförståelse förrän barnen går i andra klass.

Linnea Lindquist


– De flesta av våra elever är födda och uppvuxna i Sverige, men de vistas i miljöer där svenska är ett minoritetsspråk. Det gör att de aldrig får utveckla en bra svenska. Den här frågan har engagerat mig i många år och jag ser att det bara blir värre, säger hon.

Vad är det som gör att det har blivit värre?
– För att skolkoncernerna tillåts expandera obehindrat och det leder till att segregationen ökar. I vissa skolor har hundra procent av eleverna svenska som modersmål, hos oss är det nästan tvärtom.
På ett pedagogiskt sätt beskriver hon i boken hur det fria skolvalet, vinstuttag och den likvärdiga skolpengen – att privata och kommunala skolor får lika stor ersättning per elev – hänger ihop. Systemet är särskilt gynnsamt för de privata skolorna som kan bestämma exakt hur många – och vilka – elever de tar emot.

Varför skulle Engelska Skolans ägare i Kuwait bry sig om hur det går för eleverna i Sverige?

Sverige är unikt i världen med att ha skattefinansierade och vinstdrivande friskolor. Den svenska skolmarknaden har blivit ett veritabelt Klondike för globala riskkapitalbolag. Men egentligen är det inte vinstuttagen som är problemet, menar Linnea Lindquist, utan hur den blir till.
– Jag tror att många tänker att så länge skolorna har bra kvalitet gör det inget om de gör vinst. Men den blir till genom att privata aktörer väljer de enkla eleverna från studiemotiverade hem, med utbildade föräldrar som i stor utsträckning har svenska som modersmål. Då kan de bedriva undervisning till en lägre kostnad, säger hon.

I klarspråk får de kommunala skolorna ta hand om de barn som kräver mest resurser, utan att få någon kompensation. Men snart kan det bli ändring på det. I dag går remisstiden ut för Björn Åstrands utredning "En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning". I den föreslås bland annat att skolpengen sänks för fristående skolor och att skolvalet förändras och sköts av Skolverket för att skapa mer blandade skolklasser.
Linnea Lindquist säger att det är nödvändigt att utredningens förslag genomförs.
– Det måste ske en förändring, annars är vi körda. Då kommer vi se ännu större klyftor och motsättningar i framtiden.

Vad är problemet med att kommunala skolor som få vill gå i tvingas lägga ned?
– Skolan är ju en samhällsinstitution, vi ska utbilda nya medborgare och det uppdraget ska inte samhället överlåta till marknaden, tycker jag. Varför skulle Engelska Skolans ägare i Kuwait bry sig om hur det går för eleverna i Sverige? Det är väldigt naivt att tro att de skulle göra det. De är ju ute för att tjäna pengar, och i Sverige går det i dag inte att misslyckas som skolkoncern.

Fotnot: Kuwait äger inte längre några aktier i Internationella Engelska skolan. Sedan den 26 November 2020 är Peutinger AB ägare till 99,66 procent av aktierna.

Chatta med Jonna Sima om skolan klockan 09:00. Du kan skicka in dina frågor redan nu!

Laddar Live Upplevelse

Av:

Publicerad:

LÄS VIDARE

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.