Mejla

Pernilla Ericson

”Männens statusfall ökar risken för hedersförtryck”

Vikten av att spräcka bubblan

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

1 av 2 | Foto: Martial Trezzini/TT
Yakin Ertürk, professor i sociologi och FN-rapportör om mäns våld mot kvinnor 2003–2009.

Hon ler en smula syrligt, där hon sitter i en elegant hotellobby i centrala Stockholm.
“Världen har förändrats, men inte nödvändigtvis till det bättre.”
Yakin Ertürk, 75, professor i sociologi och FN-rapportör om mäns våld mot kvinnor 2003–2009, är hitbjuden av Roks och Terrafem för att delta i årets Fadime-konferens. Kvinnor hon mött på konferensen har uttryckt oro över läget i Sverige, många beskriver en backlash för jämställdhetsarbetet. Att hon är här är en del av insatsen för att hålla liv i Fadime Sahindals kamp.

Den 20:e november 2001 talade Fadime Sahindal inför riksdagen på temat ”Integration på vems villkor?”. Från talarstolen beskrev hon hur hennes vardag gradvis kringskurits efter flytten från den kurdiska delen av Turkiet till Sverige.

“Hade samhället tagit sitt ansvar och hjälpt mina föräldrar att bli mer delaktiga i det svenska samhället så hade detta kanske kunnat undvikas”

Fadimes snabba integration in i det svenska samhället blev till en kris i den isolerade familjen, där föräldrarna var analfabeter och inte kände några svenskar. Avståndet mellan dem växte, därtill frågan om heder, berättade hon. Fadime Sahindal pressades till att gifta sig. I stället förälskade hon sig i en svensk man, något som visade sig livsfarligt. Hjälpen uteblev när Fadime Sahindal försökte polisanmäla. Först när hon vände sig till media för att få ut sitt budskap blev det skillnad, och rättsinsatser som resulterade i domar. Ändå insåg man inte allvaret. Fadime Sahindal mördades den 21:a januari 2002.

Det är smärtsamt att åter läsa hennes tal. Öppenheten. Insikterna, om allt det som kunde ha gjorts.
“Hade samhället tagit sitt ansvar och hjälpt mina föräldrar att bli mer delaktiga i det svenska samhället så hade detta kanske kunnat undvikas”, sa Fadime Sahindal inför riksdagen.

Jag träffar Yakin Ertürk för att höra mer om hur vi kan förebygga hedersförtryck. Hennes eget hemland Turkiet präglas av president Erdogans aktiva motstånd mot jämställdhetsarbetet. Framsteg och bakslag har kantat varandra. Tidigare har de som mördat i “hederns namn” kunnat få strafflindring, men paragrafen ströks för att öka chanserna till förhandlingar om EU-medlemskap.

I dagarna presenteras ett lagförslag för parlamentet, som gör att turkiska män som gör sig skyldiga till våldtäkt mot minderåriga kan slippa straff om de gifter sig med sina offer. En liknande lag stoppades 2016 efter massiva protester, och just nu strider människorättsaktivister världen över mot lagförslaget. Ett samhälle sätter ramar, som i grunden påverkar människors utsatthet.
Så också i Sverige. En statlig utredning 2014 visade på att 100 000 killar och tjejer under 25 år lever under hedersförtryck, och mörkertalet tros vara stort. Förtrycket att inte få välja sin egen väg i livet, sitt umgänge, sin partner. Vägar som kringskärs av kontroll, våld och hot. Anmälningar om tvångsgifte har ökat, vilket kan bero på att myndigheter blivit bättre på att upptäcka problemet. Jämställdhetsmyndigheten har gett miljonbidrag till insatserna mot hedersvåld. Nya brottsrubriceringar har tagits fram.

Fadime Sahindal beskrev i sitt tal i riksdagen hur spelreglerna ändrades när hennes familj anlände till Sverige. Yakin Ertürk sätter ord på vad som sker.

“Om vi ser till invandrares omständigheter, så är förflyttningen eller flykten något som i grunden skakar om familjens struktur. Livsstilen slås sönder. Framför allt män förlorar status när de kommer till ett nytt land. Även högutbildade män måste ta enklare jobb för att försörja sina familjer”, säger Yakin Ertürk, och lutar sig fram.

“Samtidigt som männen tappar i status, vinner kvinnorna större frihet och fler möjligheter. När vardagsstrukturen skakas om blir det väldigt viktigt att kontrollera de unga kvinnorna, det kan bli en fråga om manlighet, och en fråga för hela gruppen. Vi har varit ganska dåliga på att se vad som bidrar till situationen. När enklaver – egna samhällen i samhällen – uppstår, så förvärras problemet. En viktig faktor är att bryta isoleringen, att engagera hela familjen.”
I den isolerade bubblan, i bristen på information, ökar risken. Utanförskapet förvärras av motsättningar och fördomar, vilket Yakin Ertürk ser även i sitt hemland.
“I Turkiet har vi nu tagit emot fyra miljoner syrier, och vi märker redan av en hel del friktion. Många turkar hävdar att de inte får samma tillgång till hälsovård och utbildning som flyktingarna. Konflikterna eldas på av de som gynnas av dem. Det är därför ytterhögern blomstrar, eftersom de kan säga “Titta på de här människorna som kommer och tar våra jobb eller lever på vår välfärd”. Det är universellt, och var exempelvis det främsta framgångskonceptet för Trump under valrörelsen.”

Höj din röst, det är enda utvägen, men självklart måste samhället möta dem som vågar.

En stor och viktig utmaning är att bryta tystnaden runt hedersförtryck. Under åren som FN-rapportör såg Yakin Ertürk en gradvis rörelse mot öppenhet runt mäns våld mot kvinnor. Man satte ord på övergreppen, på hur våld mot kvinnor och sexuellt våld ökade och användes i krig och konflikter.
“Mitt främsta råd till drabbade kvinnor var alltid ‘Tala!’. Jag är själv mamma till en dotter, och jag säger alltid åt henne att inte bära sina bördor ensam. Höj din röst, det är enda utvägen, men självklart måste samhället möta dem som vågar.”
Det är ett stort förtroende den brottsutsatta då ger samhället, vilket hon betonar.
“Politiker kan förbättra situationen, eller förvärra den”, konstaterar hon.
Hon lutar sig tillbaka i soffan, knäpper de ringprydda händerna. Talar om integration som sker inifrån.

“I Turkiet var vi inte beredda på vad flyktingsituationen skulle innebära. Utsattheten för syriska kvinnor på flykt är stor. Men vi ser positiva effekter när turkiska kvinnorättsgrupper går ihop med syriska kvinnor och samarbetar med dem för att förbättra deras situation. Det är ett gott exempel på att det går att göra skillnad inifrån.”
Jag lämnar hotellobbyn med en glimt av hopp. Kanske lär vi oss mer nu. Om vikten av att spräcka bubblan.

Av:

Publicerad:

LÄS VIDARE

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.