Publicerad:
Uppdaterad:

Odla, ät och laga ute i trädgården

Av:

Publicerad:
Uppdaterad:
Linda Schilén, trädgårdsmästare, konstnär, författare är aktuell med boken ”Konsten att skapa trädgårdens rum”.
Linda Schilén, trädgårdsmästare, konstnär, författare är aktuell med boken ”Konsten att skapa trädgårdens rum”.

Trädgårdsmästaren tipsar: Så fixar du ett utekök i din trädgård

Grönsaksland för sig, utekök för sig och matplats på ett tredje ställe?

Dags att tänka om, tycker trädgårdsmästaren Linda Schilén som skrivit boken ”Konsten att skapa trädgårdens rum”.

– Skapa ett ombonat kök, där alla vill vara, säger hon.

Det började med att trädgårdsmästaren och tvprofilen Linda Schilén tyckte att det kändes konstigt att barnens kompisars föräldrar skulle stå och stampa i hallen när de kom för att hämta.

– Det var lite obekvämt, känner vi varandra tillräckligt bra för att be dem ta av sig skorna och komma in eller ska de stå där och vänta?

Hon bestämde sig för att göra i ordning en ”yttre hall” framför huset, en cirkel med grus som hon ramade in med en häck. Trädgårdsmöbler och vackra blickfång i form av blommor och stilleben skapade en avslappnad plats att mötas på.

– Sedan insåg jag att man kan använda det här tankesättet om fler delar av trädgården. Komposten blev självklart tvättstugan, säger hon.

Trädgårdsdesign blir lätt matematiskt och komplicerat, menar hon.

– Det blir för mycket att ta hänsyn till och då är risken att det stannar vid design, man kommer inte vidare till en levande och själfull trädgård.

Hur ska mandå tänka kring trädgårdens kök? Ja, har man ett gigantiskt potatisland är det kanske svårt att anamma idén, erkänner hon.

– Men den som vill odla grönsaker och kryddor som man ska använda direkt i sin matlagning, kan absolut tänka kök. Om du gör kopplingen till rumsindelningen i ett hus är det lättare att ta till sig. Strunta i ritprogram och måttband och förlita dig på dina händer och din konstnärliga ådra. Tänk: vad har jag för behov i köket? säger hon.

Det första du behöver fundera över är var köket ska ligga. I de flesta fall är det bäst att ha det så nära huset som möjligt, menar Linda Schilén.

– Du vill inte behöva gå över hela gräsmattan med kokheta kastruller. Likaså vill du ha nära in när du hämtat en klase röda vinbär till drinken.

Om ditt kök är din altan är det också snyggast att bygga den intill huset. Fritt i trädgården blir den lätt en dansbana. Köket får också gärna ligga lite avskilt, för att man ska vilja vara där.

– Vi svenskar vill nog ha det rätt skyddat för insyn. Vi lever inte riktigt i det kontinentala där folk pratar med alla som går förbi. Tänk på hur du vill ha det för att få matro.

Kökets väggar kan självklart vara bärbuskar, fruktträd eller klätterväxter som sockerärtor, bönor och malabarspenat men också ett grönmålat plank eller en spaljé. Golvet kan vara av trä, grus eller sten. Gräs blir lätt lerigt och fuktigt. Bäst är att låta husets fasad styra, är den av trä kan husets golv vara trä, är huset putsat kanske sten blir finast.

Taket kan skapas av trädens grenar, kanske med en ljusslinga i, men också av en pergola eller ett parasoll kan skydda mot sol, regn och dagg.

Linda Schilén tipsar om att möblera med flyttbara element, både krukor som kan bli vackra blickfång och pallkragar.

– Om du sätter hjul på pallkragarna kan du köra runt dem på din altan som du vill. När du ska resa bort kan du rulla in dem i skuggan och en vecka senare har köksodlingen klarat sig

Målade rankor på lådorna ger en känsla av att sockerärtorna växer ut över kanten.
Många drömmer om ett stort växthus, men det behöver inte vara så komplicerat. Gör ett miniväxthus, i stället. En gammal fönsterruta som du bara ställer ner över pallkragen hjälper växterna på traven på vårkanten.
Middagsmat hämtat direkt från trädgården.
Välj växter som är mindre än en meter närmast matplatsen – då kommer rummet upplevas större.

Matlagningstips i trädgården

  • Ett kök utan möjlighet att tillaga maten blir liksom inget komplett kök. Grillen bör stå där det är som minst rörelse, så att ingen riskerar att bränna sig. Med en drinkstol i närheten för den som vill sällskapa med grillmästaren!

  • Pizzaugnen bör du däremot ha i närheten av matbordet. Dels eftersom pizzorna gräddas klara på bara några minuter och då vill du kunna servera dem omedelbart, rykande heta. Dels för att ugnen kan användas som en eldstad som värmer naturligt när kvällarna blir kyligare men man vill sitta kvar ute länge.

  • Ett helt utekök är nog en önskedröm för många. Tänk att kunna stå under öppen himmel och fräsa dagens skörd i stekpannan! Om du skapar ett utekök – se till att funktionerna är desamma som inne, det vill säga att det finns vatten framdraget, eluttag, avställningsytor, spishäll eller en integrerad grill. Skåp undertill för att förvara köksutrustning eller ha fritösen i. Ett högt galler i bakkant är praktiskt så du kan hänga upp slevar, sax, skärbrädor eller några krukor med färska örter. Utformning och design av uteköket bör gå i samma stil som huset.

Hjälp humlorna på traven

  • Ta en genväg. Jag köper ofta färdiguppdrivna grönsaker i trädgårdsbutiken. Jag ser det som att jag adopterar grönsakerna, tar över föräldraskapet när de börjar växa på sig. Parallellt frösår jag, på så sätt får jag en ny omgång att plantera ut när den första skörden är klar.

  • Välj svenskt. Medelhavsväxter som oliv- och citronträd är vackra men de har stor klimatpåverkan. De importeras från Spanien eller Italien och blir lätt slit-och släng-växter om man inte har ett uterum eller växthus där de kan övervintra. Vi behöver tänka mer behov än begär när vi köper växter. I stället för olivträd finns till exempel silverpäron och alpvide, jättecharmiga prydnadsträd som klarar vårt klimat.

  • Gör ett miniväxthus. En gammal fönsterruta som du bara ställer ner över pallkragen hjälper växterna på traven på vårkanten. Under sommaren kan man använda den som skydd om det ska regna mycket.

  • Hjälp de olika pollinatörerna. Om du bara får en eller två ärtor i din sockerärtsbalja så betyder det att du har för få pollenatörer i ditt kök. Här kommer sommarblommorna in. De är dragarväxter för humlor och bin och trivs bra med grönsaker i näringsrik jord.

Sommarblommor

  • Gurkört. Smakar som gurka, lägg i vatten så frigörs smaken.

  • Snäckklint. Rik på pollen.

  • Solros. Deras fröhus bildar daggdroppar och dit kommer humlorna och dricker, så de har dubbel funktion.

Delikatessodla

  • Satsa på grönsaker och kryddor som sätter extra piff till maten, sånt som du vill använda direkt. Gärna grönsaker som ger mycket skörd för fröerna, på liten yta.

Frilandsgurkan

  • Det borde nästan vara en varningstriangel på den, det är knappt att man hinner skörda och äta alla gurkor, om man odlar den i ett vindskyddat läge med mycket sol. Och gurkorna smakar som meloner nästan! Den som bor lite längre upp i landet bör förodla, för bästa resultat.

Mangold

  • Både stjälkar och blad är jädrans snygga. Det finns orange stjälkar, eller polkagrisrosa, som är vackra att sätta i en vas. Mangolddolmar är jättegott! Som kåldolmar med en twist.

Sockerärtor

  • De är som godis, de som säljs i butik kan inte mäta sig med smaken på egenodlade. Fröså två till tre gånger per säsong. Skörden håller i max tre veckor, då bör man ha andra omgången på gång som kan planteras ut.

Odla inte för nära matplatsen

  • Måltiden ska vara en rofylld stund för social samvaro. Tänk på att inte odla växter högre än en meter närmast matplatsen, då kan rummet upplevas trångt. En värmekälla som en terrass-värmare förlänger säsongen.

  • Om ni bor nära en trafikerad väg har jag ett bra tips: Ställ ut en balja vatten och köp en liten pump (finns på bygghandel eller i trädgårdsbutik). När vattnet står och porlar kommer det att lura örat så att man inte hör ljuden från vägen. Lägg i några stenar så trollsländor och fjärilar kan landa och dricka. Det är också vackert att plocka blad och blommor som får flyta på ytan

Över eller under?

  • Du behöver tillföra näring under hela säsongen till växter som ska ge skörd ovan jorden som sallad, mangold, rabarber, sommarblommor. Grödorna du odlar under jorden, som morötter, rädisor, rödbetor och potatis, ska å andra sidan inte ha för mycket näring för då växer de mer ovan jord än under.

Publicerad:

LÄS VIDARE

Publicerad:

MER OM HÄRLIGT HEMMA