Nu måste vi börja bekämpa rikedom

Debattörerna: När de rika bara blir rikare skadas ekonomin

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

En nypublicerad stor vetenskaplig studie konstaterar att de rika hushållens ökade inkomster orsakar löntagarnas kraftigt ökade skulder. Om vi inte börjar bekämpa rikedomen kommer det sluta illa, skriver Sandro Scocco och Lars-Fredrik Andersson.
Foto: GETTY
En nypublicerad stor vetenskaplig studie konstaterar att de rika hushållens ökade inkomster orsakar löntagarnas kraftigt ökade skulder. Om vi inte börjar bekämpa rikedomen kommer det sluta illa, skriver Sandro Scocco och Lars-Fredrik Andersson.

DEBATT. Det borgerliga slagordet: Vi ska bekämpa fattigdom och inte rikedom, stämmer dåligt med verkligheten. Tvärtom visar forskning i dag att om vi inte börjar bekämpa rikedomen kommer det sluta illa.

En anledning till att rika blivit ännu rikare är att löntagare konsekvent försvagats de senaste trettio åren världen över. Det är därför oklokt att ytterligare försämra löntagares ställning. Men det saknas inte förslag i den riktningen.

Centern driver på regeringen för uppluckring av arbetsrätten och menar att ”Det behövs förändringar i arbetsrätten för att arbetslösa ska få ett jobb.”. Många har reagerat på att det är olämpligt att lägga detta förslag mitt i Corona krisen, men som Centern resonerar är det extra viktigt just nu då många blivit arbetslösa.

Förre moderate finansministern driver på för ytterligare skattesänkningar som kommer gynna de rika och Handelskammarens Omstartskommission argumenterar en medlem att man snabbt måste dra tillbaka de generösare a-kassa reglerna.

Fattigdomen ska bekämpas med otryggare anställningar och att det blir mindre ”attraktivt” att vara sjuk och arbetslös. Vi har också under en längre tid sett en internationell trend av fallande ersättningsnivåer i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen, sänkta skatter på tillgångar och på höga inkomster samt försvagad arbetsrätt.

Att detta prövats i fyrtio år utan att lyckas göra det mindre ”attraktivt” att vara fattig och arbetslös verkar inte avskräcka dagens politiker.

Politiken har dock levererat på att rika har blivit rikare.

Nu har en nypublicerad stor vetenskaplig studie, från tre forskare från elituniversiteten Harvard, Princeton och Chicago, konstaterat att de rika hushållens ökade inkomster orsakar löntagarnas kraftigt ökade skulder.

De kan vetenskapligt koppla inkomstexplosionen för rika till ett överutbud av rika som vill låna ut pengar. De konstaterar också att tvärtemot den gängse föreställningen har investeringarna fallit. De påpekar också att löntagarhushåll kunnat upprätthålla sin konsumtion med lånade pengar, när delar av deras inkomst flyttats över till de rika.

Resultatet känner vi alla till. Det har pressat ned priset på lån (räntan) till nästan noll. Det har i sin tur drivit upp priser på sådant som köps på lånade pengar, exempelvis bostäder, vilket i sin tur gör att hushållen både vill och kan låna ännu mer och skaffat sig historiskt höga skulder. Men lån i stället för inkomst är ohållbart i längden.

Internationella Valutafonden (IMF) har identifierat 151 bankkriser mellan åren 1970 till 2017. Det är inte konstigt. I en värld av ständigt stigande skulder kommer förr eller senare de rika bli oroliga om alla lån verkligen kommer betalas tillbaka.

Då vill alla sälja sina skuldsedlar i kassaskåpen och finanssektorn kraschar. Vid varje kris ökar sedan arbetslösheten och staternas skulder.

Den marknadsliberala politiken och de rikas inkomstexplosion har alltså allvarligt skadat ekonomin och gjort den extremt störningskänslig. Det är därför oroväckande att samma marknadsliberala recept skrivs ut efter varje ny kris, vilket riskerar förvärra nästa kris och driva oss in i allt djupare skuldsättning. Coronakrisen utgör inget undantag.

Ska den onda spiralen brytas måste politiker ta till sig de överväldigande bevisen att rika redan har mer pengar än de kan använda till produktiva investeringar. Ännu fler skuldsedlar i de rikas kassaskåp kommer inte gynna någon. Tvärtom måste skuldsedlarna i de rikas kassaskåp bli färre.


Sandro Scocco, chefsekonom Arena Idé
Lars-Fredrik Andersson, docent i ekonomisk historia


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE